Blåsduett Concertino

När Wolfgang Amadeus Mozart år 1789 fick beställning på en opera skrev han Cosi fan tutte under två vintermånader. Då hade han och librettisten Lorenzo da Ponte redan operan Figaros bröllop bakom sig, och där fanns uppslaget till denna nya opera. Otro­hetstemat där följdes upp i denna komiska opera som onekligen har en tvist på det temat.

I Richard Strauss duett för klarinett och fagott får vi höra ett fullmoget verk av en åldrad kompositör, som med all sin livserfarenhet skapade ett både spirituellt och allvarligt samtal mellan de två blåsarna. Strauss antydde att stycket har förbindelse med Andersens saga om svinaherden där fagotten är svinaherde och klarinetten är prinsessa, eller kanske att en dansande prinsessa förvandlar en björn till prins. Hursomhelst har Strauss skapat ett verk som närmar sig den neoklassisistiska stilen med en tjusig transparent orkesterklang.

På fagotten hör vi Sebastian Wagner som är född i Heidelberg och utbildad vid musikhögskolorna i Mannheim och Detmold. 1994 kom han till Göteborgsoperan där han är stämledare och solofagottist. Klarinetten trakteras av skånefödde Sten Westerlund som varit solist i Arméns musikkår och numera spelar i Göteborgsoperans orkester. Han har utbildats både i Ingesund och vid Malmö musikhögskola.

Wilhelm Stenhammar fullbordade sin andra symfoni 1915, och tillägnade den ”mina kära orkestermusiker i Göteborgs Symfoniorkester”. Starkt influerad av både Bruckner och Brahms har han i den andra symfonin funnit en klart nordisk atmosfär med ambitionen att skriva en ”nykter och ärlig musik”. Här möter samtidens djärva harmonier äldre tiders polyfoni.